5 år av vänskap
Tack för att ni finns, världens bästa vänner! <3 Vi delar så jäkla många minnen och ingen kan nog förstå allt vi har upplevt tillsammans och alla sjuka saker som vi gjort. Det är något vi kommer dela hela livet och det är jag riktigt glad över! <3 Jag älskar er.
Dag 18 - min favoritfödelsedag
Oj.. Svårt det här..
Men det får väl bli min 18årsdag. Jag vaknade tidigt och var helt spänd över hur bilden på mig och allt i tidningen skulle se ut.. Haha. Cyklade till sommarjobbet, jag minns att det var jättevarmt :) Möttes av grattis hela dagen och efter jobbet cyklade jag till resturang Kapellbacken som hade öppet endast för min familj och några nära vänner :) Där drack jag alkohol för första gången: en smirnoff Ice. Kände mig riktigt stolt över att jag klarat att hålla mig så länge. Vi åt pizzabuffé och tårta till efterrätt och bara hade det mysigt. Det var en riktigt bra födelsedag helt enkelt :D
Men det får väl bli min 18årsdag. Jag vaknade tidigt och var helt spänd över hur bilden på mig och allt i tidningen skulle se ut.. Haha. Cyklade till sommarjobbet, jag minns att det var jättevarmt :) Möttes av grattis hela dagen och efter jobbet cyklade jag till resturang Kapellbacken som hade öppet endast för min familj och några nära vänner :) Där drack jag alkohol för första gången: en smirnoff Ice. Kände mig riktigt stolt över att jag klarat att hålla mig så länge. Vi åt pizzabuffé och tårta till efterrätt och bara hade det mysigt. Det var en riktigt bra födelsedag helt enkelt :D
Min musikhistoria.
När jag var yngre fanns musiken alltid där i bakhuvudet. Många eftermiddagar tillbringades genom att jag zappade mellan ztv och mtv samtidigt som jag pluggade. Arvingarna gillade jag när jag var runt 6 år och fortsatte att gilla dom tills Spice Girls kom och då blev jag genast ett stort fan! 
Jag och mina kompisar mimade till alla låtarna, hade bilder överallt i rummet och drömde om att få se dem live. Julen 1997 fick jag äntligen biljetter till en av deras konserter i julklapp, något jag inte trodde eftersom biljetterna var slut ungefär så fort dem släpptes. Lyckan var total och jag ringde min bästa kompis Carin, som då befann sig utomlands och vi praktiskt taget skrek åt varandra i telefonen. När dagen i maj äntligen kom var jag så lycklig och även fast vi hade riktigt dåliga platser svävade vi på moln! :D
När Spice Girls sen splittrades så grät jag en del. Det var så himla tråkigt att de inte längre skulle vara ett band. Jag fann dock åter kärleken till musiken i Westlife. Jag äger så gott som alla album och har sett dom live två gånger, 2004 och 2005.
2004 när idol började sändas bänkade jag mig i soffan och blev på en gång betagen i Darin (som så många andra) och under hela hösten fortsatte jag att vara förtrollad över hans otroliga röst och hans charm. När idol var slut åkte jag och såg honom en gång på hans vårturné och en gång på sommarturnén.
2005 var idol tillbaka med två otroligt charmiga killar, Måns Zelmerlöw och Ola Svensson. Måns var den som fångade min uppmärksamhet först, jag minns hur jag riktigt smälte hemma i soffan när han kom in i audtionrummet och sjöng "Hero". Ola gillade jag inte riktigt lika mycket, men jag tyckte han verkade vara en otroligt rolig och charmig kille. Jag blev såklart chockad när han åkte ur idol så tidigt, men kände på mig att detta inte var slutet. Jag surfade titt som tätt in på hans hemsida för att kolla läget.
Under 2006 hade Darin också en stor vårturné där jag träffade mina nuvarande bästa kompisar: Moa och Pernilla. Eftersom vi bor relativt nära varandra bestämde vi oss för att åka på en av Olas signeringar i västerås, detta var den 21:a april 2006 och sen dess är vi fast. Japp, riktigt fast. 111 gånger har vi sett/träffat Ola sen dess, heelt sjukt många gånger!
Det var något med Ola som gjorde att jag blev fast på en gång. Charmig som få, riktigt trevlig och det liksom bara "klickade" på en gång. Nu skiner han alltid upp som en sol när han märker att vi "knasbollar" är på plats. Vi är då tre tjejer som på skämt började kalla oss för Olas Knasbollar, något som tydligen tog fäste. Vi har gjort egna tröjor som vi använder emellanåt och Ola har även fått en, som hänger på en hedersplats i hans lägenhet! Att få träffa Ola är för mig en skaplig injektion av lycka och efter alla äventyr klarar jag av alla nästintill omöjliga uppgifter jag tar mig för.
Ola har även en blogg nu: www.glife.se/ola så kika in och läs den vettja :D
Ola och jag här i Falun 1/6 - 07 :D Natalie för första gången live! MAGI! Fast Ola är alltid magi, men ändå :) Där skymtar man min tröja lite också ;)
Jag och mina kompisar mimade till alla låtarna, hade bilder överallt i rummet och drömde om att få se dem live. Julen 1997 fick jag äntligen biljetter till en av deras konserter i julklapp, något jag inte trodde eftersom biljetterna var slut ungefär så fort dem släpptes. Lyckan var total och jag ringde min bästa kompis Carin, som då befann sig utomlands och vi praktiskt taget skrek åt varandra i telefonen. När dagen i maj äntligen kom var jag så lycklig och även fast vi hade riktigt dåliga platser svävade vi på moln! :D
När Spice Girls sen splittrades så grät jag en del. Det var så himla tråkigt att de inte längre skulle vara ett band. Jag fann dock åter kärleken till musiken i Westlife. Jag äger så gott som alla album och har sett dom live två gånger, 2004 och 2005.
2004 när idol började sändas bänkade jag mig i soffan och blev på en gång betagen i Darin (som så många andra) och under hela hösten fortsatte jag att vara förtrollad över hans otroliga röst och hans charm. När idol var slut åkte jag och såg honom en gång på hans vårturné och en gång på sommarturnén.
2005 var idol tillbaka med två otroligt charmiga killar, Måns Zelmerlöw och Ola Svensson. Måns var den som fångade min uppmärksamhet först, jag minns hur jag riktigt smälte hemma i soffan när han kom in i audtionrummet och sjöng "Hero". Ola gillade jag inte riktigt lika mycket, men jag tyckte han verkade vara en otroligt rolig och charmig kille. Jag blev såklart chockad när han åkte ur idol så tidigt, men kände på mig att detta inte var slutet. Jag surfade titt som tätt in på hans hemsida för att kolla läget.
Under 2006 hade Darin också en stor vårturné där jag träffade mina nuvarande bästa kompisar: Moa och Pernilla. Eftersom vi bor relativt nära varandra bestämde vi oss för att åka på en av Olas signeringar i västerås, detta var den 21:a april 2006 och sen dess är vi fast. Japp, riktigt fast. 111 gånger har vi sett/träffat Ola sen dess, heelt sjukt många gånger!
Det var något med Ola som gjorde att jag blev fast på en gång. Charmig som få, riktigt trevlig och det liksom bara "klickade" på en gång. Nu skiner han alltid upp som en sol när han märker att vi "knasbollar" är på plats. Vi är då tre tjejer som på skämt började kalla oss för Olas Knasbollar, något som tydligen tog fäste. Vi har gjort egna tröjor som vi använder emellanåt och Ola har även fått en, som hänger på en hedersplats i hans lägenhet! Att få träffa Ola är för mig en skaplig injektion av lycka och efter alla äventyr klarar jag av alla nästintill omöjliga uppgifter jag tar mig för.
Ola har även en blogg nu: www.glife.se/ola så kika in och läs den vettja :D
Ola och jag här i Falun 1/6 - 07 :D Natalie för första gången live! MAGI! Fast Ola är alltid magi, men ändå :) Där skymtar man min tröja lite också ;)
Vissa dagar är saknaden extra stor
och idag är en sån dag...
att stå där, längst fram och ha sina bästa vänner på varsin sida, musiken bara dånar och man sjunger så mycket att man tror att man ska svimma eller halsen går sönder, det mina vänner, är livet för MIG.
att stå där, längst fram och ha sina bästa vänner på varsin sida, musiken bara dånar och man sjunger så mycket att man tror att man ska svimma eller halsen går sönder, det mina vänner, är livet för MIG.
